emmylicious

Sent på kvällen bestämmer jag mig för att ringa till förlossningen. Jag har huvudvärk och jag kan inte dra mig till minnes att bebisen rört på sig på hela dagen. Huvudvärken är ett av symptomen jag ska vara uppmärksam på eftersom jag har äggvita i urinen - början till havandeskapsförgiftning. Kvinnan i telefonen tycker att jag ska komma in för säkerhets skull så vi packar ihop det sista till BB-väskan "utifall att" och så beger vi oss mot förlossningen. Jag kör.

Väl inne på förlossningen så får jag kissa. Äggvitan visar nu +3. Jag kopplas upp på CTG och man kollar puls och blodtryck. Blodtrycket är högt, minns inte hur högt men undertrycket är över 100. Vi får träffa en läkare som gör ett ultraljud för att uppskatta barnets storlek och så kollar hon på mina extremt svullna ben och fötter och ställer lite frågor. Det slutar med att jag blir inlagd för havandeskapsförgiftning. Hela kommande veckan spenderar jag inlagd på sjukhus. Varmaste veckan på hela sommaren. Bebisen i magen mådde för övrigt bra och det gjorde ju jag med egentligen, för jag kände inte av det höga blodtrycket.

Blodtrycket går inte ner trots medicinering men eftersom jag mår så pass bra som jag gör så blir jag lovad att få åka hem på permission över helgen och komma tillbaka på söndagen för att sedan bli igångsatt på måndagen. Jippi! Jag blir överlycklig över att jag ska få komma hem och blodtrycket slår helt nya rekord. Minns inte exakt men runt 170/115. Barnmorskan för dagen kommer inspringande och frågar om jag hunnit ringa efter skjuts än. Det har jag.

"Ring tillbaka och säg åt din sambo att han får packa ihop lite grejer och komma hit istället. Du kommer inte få vänta tills på måndag med att bli igångsatt."